Försök till natt-OL!
Det lyckades och vi fick till lite Jukola-känsla i skymningen. Själva orienterandet gick sådär, det är lite svårt att kolla på kartan och terrängen samtidigt.
Men nu snöar det igen...
Sven: Älven runt
Oskar lever!
… men för första gången började jag faktiskt fundera på hur länge till när jag låg med 40 graders influensa i fem dagar. Om några år kan en sådan ta livet av en. Nu var jag väl inte i närheten av att dö men jag har behövt två veckor att ta mig tillbaka på banan.
Tränar jag? Nej, inte de senaste tre veckorna men idag var det faktiskt barmarkspremiär! i Övik!! Joggade lugnt en bana riktig orientering ute vid Gullvik i förhållanden som kunde ha renderat i rankingpoäng. Imorgon lär det dock bli skidåkning.
Utmaningen då? Ja den har jag grunnat på men jag har ju inte velat sprida dålig stämning här på bloggen (jag är riktigt impad av flera av er). En viss uppryckning av träningen har jag gjort men rycken har varit för sporadiska för att ge några märkbara resultat så jag har börjat tvivla. Men det är ju länge kvar än …
Om jag läser? Varje dag! (utom när jag har 40 graders feber, jobbar för mycket eller försöker vara en god familjefar)
Jonas: Oskar och Näsan...var är ni?
Person Antal inlägg
Sven 20
Tobias 14
Jonas 13
Erik 9
Andreas 8
Oskar 3
Näsan 3
Okända 9
Så, frågan lyder: Var är Oskar och Näsan? Läser ni fortfarande bloggen? Tränar ni fortfarande? Gäller utmaningen fortfarande?
Jag fick till två ol-pass i Uppsala förra veckan, vilket kändes skönt. I Övik ligger snön fortfarande djup men vissa partier med barmark på några kvadratmeter här och där finns...;)
Hittills i mars har jag klockat in ca 22 timmar träning av varierande form, intensitet och kvalitet. Men all träning är väl bättre än ingen...? Åkte 7-mila stafettn i helgen i strålande solsken och stenhårda snabba spår. Min sträcka mätte 15,8 km och jag åkte på 44,52!! Så snabbt tror jag aldrig jag åkt någonsin. Tror det var spårens förtjänst. I bara farten fortsatte jag sedan in till målet i Robertsfors så jag klockade in 57 km underbar skidåkning på ca 3h20 min. Farten sjönk alltså något när min sträcka var avklarad och jag bara hade att njuta resten av färden...:)
Sven: Var är vargen?
För nån vecka sen var jag på vargspårning, ute på gården! Knappt så man kan tro det, men jo, det måste vara vargspår. Smekte husknuten och försvann bortöver. En granne såg den också på cykelbanan mot sjukhuset bara några hundra meter bort en morgon. Och det är inte alls långt till Ornäs där det sägs hålla till några rödluveätare.
Nåja, första passet då jag skulle ut efter att fotat spåren var lite läskigt. Men jag har ju alltid "bah"-at åt såna som är rädda så jag utmanade mig själv o kutade med rådjurslika språng längs vägen som den synts till på. Så klart kom ingen varg.
Passet efter var i dagsljus i skogen, men det kändes osannolikt att man skulle få se en.
Men sen har vi ju frågan, var är Vargen, Gäddan? Det närmaste jag kom var en tant på Vasloppet med OK Vargen-mössaa.
Erik: Lägesrapport Hamilton
Tobias: Lägesrapport Tokyo



Sven: Allt har ett slut.....
Att avsluta min elitkarriär efter denna säsong är ett beslut som växt fram och mognat under väldigt lång tid. Beslutet har egentligen ingenting med resultat att göra utan är taget från hjärtat. Jag känner att det är dags att gå vidare mot nya mål i livet. Jag har tyvärr inte den hundraprocentiga motivationen som krävs för att satsa vidare mot VM 2013. Önskar att jag kunde fortsätta på mina underbara fans energi men tyvärr så är det jag själv som måste lägga ner hundratals träningstimmar och jaga tusentals kontroller oavsett väder, vind och trötta ben.
Jag har fått uppleva både enorma glädjerus och stor besvikelse. Tårar av både glädje och frustration. Superlopp och bottennapp.
Men när jag ser tillbaka på min karriär så ser jag mest bara alla bra tävlingar som inbringat mängder av DM-medaljer, individuella placeringar på O-ringen, 20:e-platser på SM och topp tio på långa natten. Men det absolut största jag upplevt under dessa år är segern i Tre-ettappers-en-kvälls! Där kan vi snacka om glädjerus!
Dessa fina minnen och resultat hade självklart inte funnits utan all den fantastiska stöttning jag haft i med- och motgång. Istället för att stapla upp en lång lista så väljer jag att framförallt tacka min älskade familj som alltid ställt upp, skjutsat och peppat. Ett gigantiskt tack även till mina trogna samarbetspartners, mina klubbar Vittjärv, Tuna, Myggan och Alternativet, lagkamrater och hela staben runt klubbarna som gjort min satsning möjlig. Alla andra får ursäkta men här måste jag självklart lyfta fram Ultrasnubbarna, utan en bra blogg når man inga framskjutna placeringar!
Och naturligtvis ett stort tack till alla er som följer mig här och på TC! Alla lyckönskningar, peppningar och gratulationer genom åren gör mig varm i hjärtat.
Men det är inte slut riktigt än, imorgon kör jag som sagt gympa och jag kör självklart stenhårt, hoppas ni håller tummarna!
På tisdag blir det eventuellt lite intervaller, och längre fram i vår siktar jag på 10mila, och Jukola under försommaren, O-resa Fjäll som tuff träningsvecka, säkert några fina sommartävlingar, eventuellt en flerdagars utomlands denna eller nästa sommar, och några månader senare står jag självklart på startlinjen under Natt-SM i Hälsingland.
Småbarnsfamiljer borde sättas i karantän
Dagens pass...
Därmed står det klart att det är bra träning för den centrala kapaciteten och även lårmusklerna får sig ju en rejäl omgång.
/Jonas