Ultrasnubbarna - hurra!

Oj vad länge sedan jag skrev något här, men det är samtidigt roligt att bloggen lever trots att Natt-SM sedan länge är förbi. Känner därför att det är dags för en uppdatering av min status, och tyvärr är det väl som vanligt att en lägesrapport mest handlar om skaderapportering. Det senaste och mest aktuella att lägga till skadelistan är att jag lyckats dra på mig ett sk "hopparknä" på höger ben. Har haft lite problem den senaste tiden och nu i onsdags slog det till på allvar och igår fick jag diagnosen. Så nu går jag in i ännu en rehabperiod. Därmed kan jag utöka listan till att omfatta en krånglande vänstervrist, två griniga hälsenor och två värdelösa vader. Samt ett högerknä. Ibland känns det som att kroppen försöker säga åt mig att det här med idrottande och löpning inte är min grej längre. Fast å andra sidan är jag ändå för dum för att lyssna på sådana signaler :)

 

Hur som helst - jag har ju vid det här laget blivit något av en expert på alternativ träning så jag ska nog rida ut den här knäskadan också och komma tillbaka. Det är ju i alla fall bättre nu än till våren eller sommaren. Och om det bara slutar snöa någon gång så kanske det t o m kan bli skidspår i trakten att åka. Så jag räknar med att ge Sven en ordentlig match i H21L där jag för övrigt också är anmäld. Jag (och alla andra) har ju ett guldläge gentemot Sven i den kampen. Sven springer ju i sin absoluta hemmaterräng och har allt att förlora. Jag däremot har allt att vinna. Får jag stryk är det helt rimligt. Hur ska man kunna spöa Sven hemma i hans egen trädgård? Det är ju knappast möjligt. Och om jag skulle spöa honom är det helt fantastiskt - mot samma bakgrund. Det är lite som att stå målvakt vid en bandystraff - du kan bara bli hjälte - aldrig syndabock.

 

Träningen går lite på lågvarv, men obefintlig är den absolut inte. Med bara tio dagar kvar av året ser det ut som att jag når målet jag satte upp om 1 timme/dag i snitt - dvs 365 timmar. Och trots skadebesvären och minimalt med löpning lyckades jag vinna onsdagens nattcup över drygt 9 km på kuperade gator i Sundsvall samt vissa inslag av snöpulsning med en snittfart á 4:21/km. Så viss fart finns fortfarande i kroppen även om det var korkat i o m att jag därmed fick väldigt ont i mitt knä. Nu väntar jag som sagt bara på att det ska sluta snöa så att jag kan åka skidor igen och tyvärr få träningsvärk igen. Har åkt ett klassiskt pass, men det är nästan tre veckor sedan vilket innebär ett för långt uppehåll för att ljumskarna ska klara nästa tur.