Sven: Än klarar jag 3.58 min/km

Har tränat på lite sen sist, inga sensationer men heller inga sjukdagar. Skadorna känns klart överkomliga nu! Positivt!
I måndags blev det ett tidigt skarpass på tre sjöar. Det var inte super, men kul och kallt. 12 km senare kändes eftersom det var säsongens första skejtpass. På kvällen ledde jag sen gympan som vikarie, men musklerna var liksom igång och det kändes ovanligt bra! Dubbla pass, minns inte sist det hände.
Idag så var det dags för en mycket ångestfylld träning, 5 km testrunda. Den startar med en lång backe 85 höjdmeter på nästan 2 km. I början var det bra underlag med asfalt och smågrus på. Längre upp blev det sämre, och klart isigt. Stundtals kände jag mig som Bambi... trots att mina skor hade små dubbar. En kollega som följde med på träningen sade att dubbarna var ungefär som jag, runda och slöa... :P
Nåja, inga vurpor, hälsporren var OK, och baksida lår kändes bra! Pressade det jag vågade, snittpuls 183 max 193. Jag får väl skylla på isen, men 20.03 var trots det personsämsta på rundan. Rätt många år sen rusade jag runt på 17.07! Rekordet har Jerker Lysell på knappt 16 minuter... och idag "joggade" hans bror Jesper runt på 17.50 med släta skor.
Min tröst är att rundan är drygt 5 km, 5050 m, vilket ger en km-tid under skamgränsen 4 min/km! :)
Nu kan jag iaf lova att det känns i gluteus! Måste strecha så att jag kan njuta av morgondagen som bli vilodag! Skönt då att avsluta dagen med en bit levertårta innan sovningsdax.

Ny rapport

Sedan sist har detta hänt i träningsväg:
*De nya skridskorna var fantastiska, vilket drag, vilken fart. Ojoj nu var det ju ÄNNU ROLIGARE att spela hockeybockey.
*Tendens till hälsporre (inflammerad sena i hålfoten troligen) har gett ett tillfälligt uppehåll i löpträningen, troligen en vecka till. 
*Har ändå fått till en hyfsad dos den här veckan med två fantastiska skidpass som höjdare den här helgen. 3 mil skate idag i fantastiska spår.
*Gårdagen innebar en vådlig vurpa som medförde ett svullet högeröga, lätt uppriven höger kind och lite allmänt ont i huvudet. Inte skönt med andra ord. Klev dock upp direkt och fortsatte mitt pass. Vurpan inträffade efter 47 min och jag skulle ju köra 2 h+...så jag gnetade på i 1.5 h till. Det gick bra men var inte jätteskönt. Tur man är hobbycyklist och inte fotbollsspelare, då hade jag väl legat kvar ännu och grinat...;)
*ca 30 h in alles hittills i februari.
/Jonas

Förkylt......

Lika bra att inse fakta och kasta handuken. Inget skid&kultur i helgen helt enkelt. Träna på ändå. Det ska jag göra när jag blir frisk...

Intet nytt

På begäran gör jag ett inlägg, och rapporterar följande:
*Jag hoppas på barmark i Norrköping under v.10 så jag kan få mig några barmarkspass då.
*Jag har plöjt igenom hela boken "långa nattens folk" och inser att nattorientering på 50-talet var f-n så mycket ballare än vad det är nu. Egentligen borde vi ändra vår utmaning till att köra en 15 km-bana på ett grönsaksblad enbart med våra kartlysen. Då snackar vi utmaning.
*Jag läser boken "Born to run", väldigt bra och intressant, rekommenderas.
*Jag har inte åkt så mycket skidor, men väl 4 st skid-O, mer än senaste 5 åren ackumulerat typ.
*Jag har inte skaffat funbeat ännu. Kör ju med Sportstracks och delar gärna med mig av statistik istället om ni vill, inte för att det säger så mycket ändå med antal timmar...
*Drygt 5 mil långfärdsskridskor kördes förra helgen på Mälaren, det var fint.
*Imorse mellan 07.00-07.40 var jag deltagare på ett träningspas som heter "Forma", låter mjukt och fjantigt, men magen och ryggen får jobba rejält.
*Andreas är ju som välbekant en best och rejäl karl, så det är klart han åker skidor snabbt!
*Sven är ju mörkarnissen nr. 1 som lägger ut rökridåer om dålig form...jojo...
*Är lite intresserad av skid- och kultur nästa helg, om det inte blir utlandsresa vill säga. Diskussioner därvidlag förs.
*Jag har köpt nya skridskor till torsdagarnas hockey-bockey!! :)

/Jonas

Sven: Jag trodde jag var nåt

Hrm, nattcup. Fortfarande slitna ben, från när vet jag inte? Kanske tisdagens 30 st 45-15? Känns som att återhämtningen blivit tre gånger så lång som förr. Nåja, nu var det då dags för mellanbanan. Jag mot tjejerna, typ. Lena Eliasson dök upp, nu blir det tufft tänkte jag. Martina Karlsson var min andra kombattant. Men, tänkte detta blir en promenadseger iaf! Missade inte starten o sen rätt ut i skogen bakom CityGross. Svår etta, men det var av nån konstig anledning en stig där redan.... Hrm.
Diffust, men jag läste fint av en sänka i början. Sen var det tomt. I skallen. I skogen. Över en isfläck. Överallt, tomt på punkter jag kunde läsa fast mig på! H-e... var ÄR jag. Nu kom de som var yngst och långsammast förbi. Jag fattade nada. Nåja, fortsatte i spåren. Men asså, kollade kompassen, ska ju mycket mer höger! Men nä... det GÅR inte gå högre upp. Fortsatte i spåren. Fallna trän. En bäck. Bäck! Man giiiisssss gossssee.... den kan ju inte vara på kartan! Eller... Bara inse, att man inte var nåt. Till och med förbi tvåan! Ner längs bäcken, hittade en sten som inte var på kartan men som jag kunde läsa in mig på, eftersom det var lite flackare där. Tillbakåt, hittade tvåan, fattade då genast att den där isfläcken var den lilla gulmossen 10 meter efer ettan. Bara köra tillbaka i spåren. Ser kontrollen, sprang typ på fel sida stenen...
Sen tuggade jag på, kom ikapp folk, sen kom långa banans löpare o fräste förbi. Träffade Lena vid en kontroll på slutet och gick om. Fick rygg på Martina på en lång vägvalare mot näst sista. Tog det dumma vägvalet visade det sig, lite rakare på, vid ett stort hus. Det var inte alls plogad asfalt runt, det var bara snöig gäsmatta... Hade inte tagit in nåt på Martina som rundade.
Mot sista, i snöfall (som inte heller gav mer än 1 mm på marken, alla snöfall nu verkar vara såna 15minutare som inte ger nåt) jagade jag ikapp Martina, men det var 200 meter för kort bana så jag hann inte om...
Nu undar jag ju hur det går för Näsan att träna, rapporten från Gäddan som Andreas lovat ge, hemlig-Jonas om vad han gjorde då vi var i Holland, och ni övriga som allt för sällan bloggar... Hör av er om ni tappat ert login!

Man ska inte tro att man är något

Efter att ha bangat Bergebo ski marathon förra helgen så vaknade jag tidigt imorse och bestämde mig (har haft ågren några dagar) för att göra ett tokryck och åka Grönklitt ski marathon. Det här var en stor tävling med ett tusental deltagare så trots att jag tyckte att jag var tidigt ute att lägga ut mina skidor så hamnade jag ändå en bit ned i startfältet vilket gjorde att det gick långsamt i början. När det började gå att åka på lite så åkte jag om folk hela tiden och hämtade in den ena klungan efter den andra tills jag kom ifatt en klunga som åkte i lagom tempo. Kände mig stark i de tuffare stigningarna i slutet av första varvet så jag gick fram i täten på klungan och diagonalade på men det skulle jag inte ha gjort för i slutet av stigningen blev jag helt plötsligt riktigt trött. Varv två blev tungt... O, inte kändes det bättre av att åkare som jag åkte med bara försvann i nerförsbackarna. På slutet kom jag på mig med att tänka att "Fan till och med Jonas hade ju haft chans att spöa mig idag". Jaja, det var ju första skidloppet för mig sedan 2006 så jag får vara nöjd över att överhuvudtaget ha kommit till start och att ha klockat mer än 40 min träning mer än Tobias idag.

Sven: Formtoppad

Efter att varit grymt hård nedtränad efter Hollandsturen och en innebandymatch i måndags tvingade min kropp mig till några dagars vila. Sega ben även vid jobb-cykloing på torsdagmorgon, men anmäld till Vintercupen.

Kallt var det, -17 men många deltagare. Frös som en hund om fingrarna tills man fick upp värmen, och det gick hyggligt. Småkänningar i h baksida lår, ajaja, men inget allvarligt.

På slutet några småstruliga kontroller, och Loffe dök upp som den still-going-strong-gubbe som han är. Lyckades på en lucka mot sista tack vare hans sneda kompass, och jag var först i mål. Najs!

En seger är alltid en seger, även om man undviker de där snabba Lysellarna och de andra storfräsarna i långklassen! :)

http://eventor.orientering.se/Events/ResultList?eventId=4264&groupBy=EventClass

Tobias: Träningsvärk och förkyld

Hemma igen efter rivstart på säsongen. Kallare och snöigare än förväntat, men utan att störa i någon större omfattning. Dessutom - med TC inne på en mysig pub fredag kväll, med öppen spis och golvvärme - vad spelar det då för roll att det är -10 ute? Det enda negativa under helgen måste vara att jag oplanerat hamnade som H35:a i resultatlistan på söndagen. I o f tyvärr helt sant, men jag hade tänkt anamma Andreas princip och aldrig springa H35, och sedan spricker det redan 5 februari första året, på tredje tävlingen. Men två segrar och en andraplats är inget dåligt facit efter helgen. Dåligt är dock den förkylning jag fick med mig hem.
Reslutat: Fredag Lördag Söndag

Lycka till i Nederländerna

Lycka till alla ni som reser till Nederländerna i helgen!

Ni tar väl med er skridskorna så att ni kan utöva nationalsporten på de frusna (?) kanalerna.

 


Sven: Genrepet ska alltid sluta i katastrof

Genrep: mina tankar var högtflygande men verkligheten kom ikapp mig. Tre OL-övningar helgen innan, det rann ut i lite skidåkning, det närmaste jag kom var några flaskor Belgisk öl tillsammans med två resenärer.

Genrep 2: Igår skulle jag testa lampan och karta, valde inte det mest relevanta området men väl det som ligger vid klubbstugan.

Ungefär den här banan

Det var inte den här banan men typ, tänk er en kontroll mellan 3 & 4 och sen mot 7an. Jag "värmde upp" i några minuter, startade segt eftersom det blev snö på marken när jag lämnade vägarna!! Det gick som på räls till startpunkten, den sträckan hade jag snitslat då vi körde Stafett-DM H120 på den banan jag använde.

Efter det lite stig, men se, vad snett allt var, och vad var det där för skum stig? Och varför är bäcken på fel sida stigen?? NEJ, tog ju fel stig. Gah... Hamrade på mot ettan, men inne vid ringen, vad nu, en stig! Den är inte med på kartan! Eller... jo, ah..... sprang ju för långt och det var ju visst en stig just bakom kontrollen... Självförtroendet sjönk.

Körde rejäla runtvägval på stig två kontroller, och det gjorde ont i skid-ljumskmuskel på v ben. :( Nåja, hittade kontrollerna lätt eftersom det gick så långsamt.

Höll på att köra rakt på men sansade mig och rundade på en "långsträcka", avslutade över hygge med många älgspår: kände mig inte ensam så att säga... Fastnade senare i ett magiskt grönt område. Det var i alla fall frusen mark för det var så surt där! Men jag såg inte skogen för alla träd, kan man LUGNT säga.

Resten av banan var nerför vilket var skönt. Fick stanna o stretcha igång ljumsken, men det hjälpte max 4-5 sekunder. På slutet var jag yr i bollen av all orientering, hade ju kämpat runt ca 4 km! Missade både näst sista och sista, trots att det var stigar överallt... Skippade målet och lufsade tillbaka. 65 minuter. Katastrofgenrep: borgar för en bra premiär????

Hoppet är det sista som överger mig... Nu ska jag packa mig i form! :)


RSS 2.0